ibland när jag saknar dig, då tänker jag på oss och alla minnen som vi delar

ibland när jag tänker på dig, så känner jag hur mina tårar faller ner för kinden..

Jag vet att det var år och dar sen vi sist träffades och allt det pga att du flytta. Vi har ju inte snackat på över ett år och det känns helt värdelöst. Jag känner mig så tom utan dig, du var min bästa killkompis. Du stog mig så fucking nära och nu finns du inte här hos mig längre. Du sa att du alltid skulle finnas för mig, oavsett vad. But you're not here now.. Asso vi har känt varandra i 7 år, så jag vill bara inte förlora dig. Vi har så sjukt många minnen tillsammans.. som första gången vi blev "tillsammans" då gick vi bara i 5an, så sjukt små vi var då! Sen blev vi jättebra vänner i 7an som sen ledde till ett förhållande, men det tog slut efter typ 2 månader för att jag skulle flytta till Thailand, så allt blev helt knas! Men när jag sen kom till Sverige igen i slutet av 8an umgicks vi varje dag och blev sjukt tajta, tills den dagen du fick känslor för mig. Då blev det knas. För jag hade inga såna känslor för dig och ville inte riskera våran vänskap. Men det gjorde jag ju ändå, efter någon månad.. för då blev vi tillsammans. Jag kommer aldrig ångra den tiden vi hade tillsammans, för den va underbar. Men vad jag helst vill nu är att få tillbaks min bästavän! Vill inte att du ska bo så långt borta, det känns helt fel. Menmen.. jag kommer iallafall alltid att finnas här för dig och vi ses snart när du kommer till stockholm!

Jag saknar dig!! ♥